torsdag, november 15, 2007

En sägen

Det berättas att en decemberkväll för längesedan gick en firad rockmusiker ensam hemma och putsade på sina gitarrer. Då fick han en sådan vansinnig lust att skriva en låt. Stjärnan satte sig ner slog an några ackord, improviserade lite ord och vips så blev det en låt av alltihop.
– En ängel på isen , stönade han

Plötsligt såg han en figur som stod gömd under bordet. Det var en liten grå, skäggig man med röd luva och med några slitna noter på ena axeln
– Hej! Jag är din hustomte, det är jag som ger dig noter, sa den lille
Rockmusikern tittade förvånat på tomten, vidare på noterna, rynkade på näsan och sa:
– Det var inte många noter och slitna är de också
– Lika många noter som jag burit till dig kan jag bära från dig, svarade tomten och gick ut
genom dörren för att aldrig komma tillbaka.
Från den dagen kunde rockstjärnan inte skriva en säljande låt. Han slog an några ackord, improviserade lite ord och vips så blev det bara skit av alltihop.

En tid senare satt en ung, finnig vissångare på sin kammare och slet med tonerna. Då hörde han plötsligt att någon kom i dörren, såg bara en grå skugga och en röd luva.
– Äsch, det var nog bara vinden, en gråröd vind, tänkte vissångaren

Han slog an några ackord, improviserade lite ord och vips så blev det en riktig låt för första gången
– Det är vår för Hjärter Dam, pep han
Från den dagen gjorde den finnige vissångaren stor succé och numera är han en firad rockstjärna

1 kommentar:

Anonym sa...

ha, ha !
Visst är det Lundel och Winnerbäck som texten syftar på?